Nu ligger nästan hela min vänskara här och sover, än finns det dock luckor! Luckor stora som skåpbils dörrar eller något annat passande. Jag är less uppgiven och slut. Jag behöver förändring.
Jag hoppas för all del att lyckan åter finner mig, annars uppfinner jag olyckhetens motgångare!
Jonas Söderlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar